Gårdens Galningar

Vi sponsras av

Bamse är min första Border collie men absolut inte min sista.

När han kom till mig var han 1½ år. Vi hade en lång dispyt om vem det var som egentligen bestämde.
Han gav till slut med sig och när han gjorde det upptäckte han att livet var mycket lättare. Han behövde inte lösa alla problem själv längre och då hade han helt plötsligt lättare att äntligen slappna av.

Bamse, eller Dumdum som han också kallas, är min hjälte.
Han fungerar som en varningsklocka för mig när jag är på väg att krokna till. Då jag inte alltid känner av det själv innan är det väldigt skönt att ha ett larm som meddelar att nu är det dags.

Bamse har aldrig varit en lätt hund att jobba med. Han är otroligt enveten. Ja ja, vi är båda envetna som grisar. Har han fått en idé så är det svårt att bryta honom från den.
Tack vare honom har jag lärt mig väldigt mycket, både positiva som negativa saker.

Han är mycket osäker som individ och släpper inte in vem som helst i närheten. Han talar snabbt om ifall man är för påträngande i hans sfär. Lyssnar man inte så kan det smälla.

Trots att han är som han är med människor så är han helt annorlunda med andra hundar.
Han går ihop med vilken hund som helst, valp som vuxen.
Han har varit med och fostrat tre valpkullar och det med bravur. När hundar varit här på träning har han varit med och lugnat ner dem som lätt trissat upp sig.
När han tröttnar talar han om det med bestämdhet men Aldrig på ett aggressivt sett.

Han är också en riktig 'mammegris'. Han vill gärna ge sken om att vara väldigt självständig men skenet bedrar.

copyright©borderlites 2010

Detta är nog den vänligaste hunden jag någonsin haft. Hon älskar människor och då speciellt barn. Mina syskonbarn står mycket högt i kurs och systerdottern är den som kan göra precis vad som helst med henne.
Hon är inte lika trevlig mot andra hundar men det viktigaste är ändå att hon är genomsnäll mot människor.

Kate är Godkänd vallhund.
Hon är startad i både IK-1 och NN-1.

Hon har sina små egenheter ute på tävlingsbanan men det ska nog bli ordning på det också. Hon bättrar sig hela tiden så jag är inte orolig.

I NN-1 har hon haft Marie, en av mina instruktörer, som förare men nu har även jag provat på att valla nöt med Kate. Så nu blir vi två förare på henne. Marie kommer få fortsätta tävla henne i nöt när hon vill, så tar jag 'det som blir över'.
Kate har en helt annan attityd när hon vallar nöt. Hela hon strålar av glädje, pondus och självsäkerhet.
Även fast jag var livrädd när jag för första gången stod på ett fält med kvigor och skulle valla dem med Kate så kunde jag inte låta bli att förundras över vilken utstrålning min hund hade.

Tack och lov så varnar hon, precis som Bamse, när jag är på väg att krokna in. Det är en stor trygghet att ha någon som känner av förändringarna i min kropp innan jag själv gör det. Tack vare hundarna är det sällan det hinner bli något allvarligt eftersom jag märker på dem när det är dags att förbereda sig. Även om de är mitt uppe i ett jobb så varnar de mig.


Kate är den av hundarna som sköter det mesta av arbetet på gården. Hon gör det riktigt bra och nu är det inte ofta som hon behöver stöttning av den äldre hunden. Honom plockar jag in om tackorna blir lite för hårda. Kate vill då gärna inte gå in för fullt och ta fajten om inte den gamle är med. Han är murbräckan i flocken. Det är inte mycket han stannar för så Kate är snabbt bakom honom för att få stöd när det blir lite tufft.

Kate's_Stamtavla

copyright©borderlites 2010

Senaste tillskottet till flocken.

Eftersom vi inte lärt känna varandra riktigt än så får vi vänta lite med att skriva om honom.

Det vi redan konstaterat är att han är lite av en ligist fast med glimten i ögat.
Han listade snabbt ut att de äldre hundarna lät mer än de gjorde ont så han var snabb att sätta käft mot dem. Han har ett rysligt humör om nåt går emot honom.

Förutom sitt namn, Tim, så kallas han även för Skräp (han har en stor talang för att skräpa ner överallt) och Gudrun. Han är som en stor naturkraft där han drar fram. Sitter inte pinaler fastbultat så drabbas de av honom.

Han blev galet förälskad i min systerson.
Det var ömsesidig kärlek vid första ögonkastet.

Redan vid 2½ månaders ålder började han visa ett stort intresse för fåren.

Ska bli spännande att se vart detta kommer sluta.

copyright©borderlites 2011